Annons:
Etikettur-verkligheten
Läst 7688 ggr
[LenaB]
2008-07-03 18:00

Min berättelse.

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Vi började hacka på de som var yngre, folk med glasögon, folk vi tyckte inte var något värda.

Jag vill dela med mig genom att berätta om hur jag är kopplad till mobbning, och för att ge alla en bild av varför man gör som man gör, och hur det kan sluta tillslut.

Jag har aldrig varit guds barn, har alltid varit lite av en bråksstake i grundskolan, jag skolkade, hängde med fel umgänge och hamnade helt fel. Under årskurs 4-7 umgicks jag aldrig med någon, jag satt med min musik i ett hörn och alla tyckte att jag var en konstig person och folk var rädda för mig.

När jag började närma mig slutet av 7:an så började jag umgås med killarna i klassen och de äldre killarna på skolan, jag rökte redan i denna ålderns så de blev att man träffades utanför skolan när vi rökte etc. Härifrån började en resa som skadade många och sårad många människor.

Vi började hacka på alla som var yngre, folk med glasögon, folk som vi inte tyckte var något värda. Jag vet att de låter hemsk de resonemang som jag skriver men det var så vi resonerade då!
Vi lyckades alltid hitta någon att hacka på, och trycka ner dom till tusen utan problem.

Vi blev tillkallade till möten efter möten, med rektorer och skolledning, hotade med att bli avstängda och flera av oss blev det också. Men detta hindrade inte oss, våran respekt för vuxna var noll, vi sket i dom helt och hållet och visade ingen respekt eller något för någon utom oss själva.

Åren gick, och allt fler råkade ut för våra sattyg, allt från att vli slagna, trakasering, puttningar när folk gick förbi etc etc, vi använde oss oftast av fysisk mobbning, men också mycket psykisk påfrestning hos dom som vi viste att vi kunde trycka ner!

När jag började åk 9 så blev detta slutet och det ljusnade till i huvudet på mig. Det var nu min lillebror hade gått på min skola i 1 år, och jag hade inte sätt att mina "vänner" hade vart på han bakom min rygg, alla hans kompisar var rädda för mig och viste att ja vart hans syster.

Min bror fick lida för mitt beteende. Det var här som jag slutade, jag la av, jag fick se mina vänner flyga på min bror i min korridor, det slog helt svart för mig! Jag älskar min bror över allt och kunde inte förstå själv att de var mitt fel att han blev mobbad.

Det var nu som jag fick börja bygga upp allt på nytt, en efter en letade jag upp alla som jag hade vart med och trackat på, jag satt ner med dom och diskuterade det och försökte få deras förlåtelse även om jag viste att jag hade förstört en del av deras liv, elever som hade lämnat skolan letade jag upp, det tog mig 2 år innan jag fick tag på alla som jag vetat om jag gjort illa. Men det var värt de.

Min bror har de bättre och ingen är på han, jag sa upp kontakten med mina "vänner" och började om på en ny kula. Jag mår skit än idag och kan inte förstå att jag bettedde mig som jag gjorde, och jag kan inte förstå varför jag gjorde det.

Jag hoppas verkligen att man kan stopa mobbningen på alla sätt, även om jag vart den som utförde de.

Men med tiden så inser man hur fel de är, och min historia bär jag med mig hela livet och jag vet att jag har skadat flertal personer, men förhoppningsvis så hoppas jag att min energi till att kunna prata med dom och be om ursäkt har hjälpt dom en bit, och att dom aldrig mer får uppleva händelserna.

Idag är jag en person som brinner för att hjälpa andra, med mina erfarenheter så vet jag vad jag pratar om. och va själv med i en anti mobbnings grupp under mina gymnasieår, och i mina distrikt, jag har pratat om mobbing med elever i grundskolan och själv berättat om min upplevelse kring det hela, och har även med mig 2 av mina fd mobbningsoffer som är med mig när vi pratat med grundskole elever.

Detta var väl en kort men ändå lång berättelse, men jag hoppas att ni ser skillnaden från den personen man en gång var och från den personen är nu….

Av Mikaela_B

Annons:
Gronstedt
2008-07-04 10:39
#1

Så starkt att kunna berätta om dina egna misstag, Mikaela_B! Och verkligt starkt att kunna frigöra dig från grupptrycket och välja en bättre väg.

Har du någon känsla för om de andra, dina "kompisar" som mobbade, hade samma skäl som du att göra det?

Hoppfull
2008-07-04 16:20
#2

Oerhört tufft att "göra upp" med ALLA du tryckt till! Snacka om mod, kraft och styrka!

Jag har funderat mycket kring detta och undrar ibland om de som mobbade mig i skolan är medvetna om hur mycket skada de gjort… ibland är jag väldigt tveksam till att det kan inse det. jag får ont i magen om jag skulle råka se någon av dem, av rädsla för att de ska prata med mig… Jag mött en av dem i en liftkö för många år sedan (innan jag bearbetat och gått vidare) när jag såg honom välde hatet upp så starkt i mig så att han backade en lång bit utan att jag ens sa ett ord.

Behöver du en medmänniska att prata med? Känner du dig ensam?

Titta in här medmanniska.net och se om det är något för dig.

Mikaela_B
2008-07-04 16:55
#3

#1 Om dom hade samma skäl som mig vet jag inte, eftersm att jag var ensam tjej i denna "gäng" och resterande killar så tror jag mer att dom sökte bekräftelse eller att  dom ville ha övertag på skolan, för ju äldre vi blev och när vi väl nådde 9:e klass, då vi va älst på skolan då blev allt värre, dom blev värre, för de va då dom viste att dom "ägde" skolan och bestämde vad som försigår i korridorerna. Men de är lite svårt för mig att avgra om dom hade samma anledning som mig.

www.blueberryhedgehogs.com

[LenaB]
2008-07-07 00:32
#4

Håller med, mycket bra av dig att skriva om dina erfarenheter Mikaela.

Mikaela_B
2008-07-07 14:33
#5

Tack så mkt Lena =) Det är alltid skönt att skriva av sig och de gör en mer nytta än onytta att prata om det och även av att dela med sig…

www.blueberryhedgehogs.com

Jenahbella
2008-07-15 00:59
#6

en underbar berättelse om att man faktiskt kan förändras! :) härligt!

Annons:
Mikaela_B
2008-07-15 06:35
#7

    #6 Jo man kan ju faktiskt det, man får kämpa och ingen annan en än själv som kan förändra dig som person, så jag trivs som jag är idag…

sliter de med hälsan om så säga =)

Tack alla!

www.blueberryhedgehogs.com

Upp till toppen
Annons: