Allmänt

Hade för mycket och blev mobbad.

2008-01-14 13:17 #0 av: [LenaB]

Jag blev mobbad för min familj hade mer än andra.

För bra - Mobbad

När jag var liten så hade jag allt, min pappa hade ett bra jobb , min mamma hade ett bra jobb. Ååh jag var den lyckligaste tjejen på hela gården... På dagis hade jag mina vänner, mina vänner som betyde allt.. Lekte med dom hela tiden : ). Sen...kom SKOLAN !

Från andra veckan i skolan vart jag mobbad, jag vart inte mobbad för att jag hade hål i byxorna, eller oborstat hår eller något sådant. Jag vart mobbad för att jag hade ALLT och lite till, då min pappa reser väldigt mycke i sitt jobb så fick jag varje år massa saker från olika länder.

Ååh mina vänner älskade att se dom sakerna, för att sedan gå runt och säga att jag var den mest bortskämda ungen på hela skolan. Skulle folk sno något av mig eller ta sönder något, skulle jag bara få något nytt, så det var fritt fram. 

Sedan så fick jag 2 små syskon i samma veva.  Då köpte min pappa en barnvagn från utlandet.  Det var nog det sämsta han kunde ha gjort, då började helvetet på riktigt. Folk som gick flera årskurser över mig retade mig och hackade på mig, i klassen ville dom inte sitta breve mig , för att jag var jag..

Jag förstog aldrig riktigt varför, jag trodde ju att "mobbade" barn var såna som var fattiga och hade hål i skorna typ. Jag var inte den ungen själv som gick och skröt om mina saker... Sen kom första sommarlovet, mamma hade ordnat ett översakningskalas för mig, disco eller vad man ska kalla det, nästan alla 1:or var bjudna. Dom flesta kom ju för att se hur jag bodde, där bröt skiten ur mer.. Då vart jag 8-åringen med egen lya. Dvs, vi bodde i en stor villa på ett ganska så fint område, där jag hade eget v-rum, badrum, sovrum, lek rum och dockrum... Det har jag fått höra genom alla år, kallad det svarta fåret, flickan med guldbyxorna, allt...

Sedan i 4.an fick min mamma för sig att flytta, jag förstod aldrig varför, men tyckte det skulle bli roligt att byta skola, nya kompisar, då jag hade 2 i förra skolan.. Där vart det samma sak.... jag hatade pengar .. dom började även öppna fönstrena på våren när läraren inte var i klassrummet, för att jag skulle få allergi chock och åka till akuten, hände MÅÅÅNGA gånger.

Sedan kom högstadiet, samma sak där, men då fick jag utbrott istället, började slås och härja, jag orkade inte längre, tror jag spendera längre tid i personalrummet än i klassrummet... de va hemskt.

Men lärarna visste varför jag var så arg.... på gymnasiet bytte jag skola 3 gånger, för att jag inte orkade, en varje år...

Idag har jag gått ut skolan med världens sämsta betyg och ett väldigt dåligt psyke, eller idag mår jag bättre, jag får göra det jag tycker om, och jag HATAR pengar, pengar förstör ens liv...

När jag gick 1 året på gymnasiet fick jag reda på varför mamma lät mig byta skola. Då hade rektorn bett om att få omplacera mig till en finare skola där jag skulle platsa mkt bättre. För rektorn hade fått klagobrev och massa grejjer om att jag förstörde för dom andra barnen. samma sak i högstadiet när jag började på andra sidan stan.. mamma bad som tusan för att jag skulle få börja där, jag fick inte gå på skolan närmast mig ! så man kan säga att även lärarna frös ut mig.

Mina systrar idag, dom är också mobbade, dels för allt nytt dom får och allt sådant, men även för att dom är mina små syskon, mina mobbares små syskon går med dom. Som tur är ska man väl inte säga egentligen, men dom är 2 dom håller ihop ! Ååh dom är starkare än vad jag är, dom slipper skåp in kasten m.m ... men jag lider för dom !

Idag skulle jag vilja åka runt och berätta om mobbning! Avskyr ordet, det gör mig så arg.

Jag skulle nog få dom där strop mobbarna att tappa hakan skulle jag tro !

 

Bild på ketchup_flaska

ketchup_flaska
2008-01-11

 

Relaterade länkar

Av: LenaB

Datum för publicering

  • 2008-01-14

Vh LenaB sajtvärd www.mobbing.ifokus.se

Anmäl
2008-01-15 22:17 #1 av: Ciiviic

Den va annorlunda...

 

Anmäl
2008-01-16 01:35 #2 av: FerretCrow

ursch vilken hemsk historia, jag verkligen hatar mobbing då jag sjävl blev mobbad i 14 års tid, men alla ni som berättar om det tycker jag är extremt starka=) men din historia är ju bevis på att man kan verkligen bli mobbad för allt tyvärr

Sajtvärd för Worldofwarcraft.ifokus

Anmäl
2008-01-16 09:50 #3 av: SusanneStromstedt

Avundsjukan är den vidrigaste sjuka som finns tror jag...

Den bottnar nog i hur normalinkomst-föräldrarna får dålig själv känsla över att inte kunna ge SINA barn samma saker som de bättre bemedlade kan ge sina barn.

När barnet undrar varför han inte fick,men XXXXons grabb fick minsann,försvarar sig föräldern med att DOM minsann var värsta rikingarna medan andra fattiga stackare fick slita sig halvt fördärvade för att ha mat på bordet.

Det barnet lär sig av detta är att det är fult att vara rik,kriminellt rentav,för den andra grabben kan ju bara säga vad han ville ha så får han det.Så har ju föräldrarna berättat och så måste det då vara....

Min pappa körde alltid med detta när vi ville ha nya kläder eller en liten fickpeng.Men Vi genomskådade honom,för han var alkoholiserad och använde alla pengarna till sprit.

Om han inte druckit så mycket,hade vi kanske trott på honom,och blivit mobbare vi också.

Så på sätt och vis kanske jag ska sända ett tack till honom däruppe(eller där nere) för att jag fick lära mig veta hut.../Susanne

Anmäl
2008-01-16 14:49 #4 av: ketchup_flaska

#2 - ja jag vet inte hur MÅNGA diskussioner jag haft med människor som tror att "rika barn" har det så bra överallt.

Folk brukar ju säga . Lika barn leka bäst, men dom jag diskuterat med säger , Rika barn leka bäst. åh det stämmer verkligen inte.

Jag kommer ihåg en gång när jag var liten, satt med mina små systrar i lekparken, de hade regnat innan, så dom hade galonisar på sig och stövlar, jag hade vanliga kläder på mig. där satt vi och byggde sandslott. Sen kom det 3-5 andra barn och ställde sig och tittade på oss, - FÅR NI LEKA MED SMUTTS?

 Menar vad tror folk? Att vi inte får skita ner våra kläder som råkade kosta nån hundring mer än deras? Jag är så irriterad på detta... Men endå att jag skriver, så kanske andra barn och vuxna kan se att det inte bara är den "undre" klassen som blir illa behandlade!

 

#3 - Ja, jag tror mina föräldrar ångrar sig lite idag över att dom gjorde på sitt vis, men endå så visste dom väl inte, eftersom dom inte har det problemet. I 2 år jag har bott hemifrån nu snart 3 år, och ALDRIG har jag bett mina föräldrar om en krona sen dess. När jag fått en hyres lägenhet så tog jag bara med mig en säng och lite annat från mitt "rum" . Då jag ville veta, hur det var att bli en arbetande kvinna, stå på mina egna ben.

jag vet att mina föräldrar skulle mer än gärna ställa upp för mig, och visa gånger så kanske jag slösar för mycke, men man lär sig av sina misstag. tyvärr så fattar inte "mobbare" att dom är så svaga själva att dom vill se andra svagare, dom är rädda för att bli sämre...  

Anmäl
2008-01-16 17:07 #5 av: SusanneStromstedt

#4

Du har fått lära dig vad som är rätt och fel.Det är dom andra som gjort galet inte du.Så bra att du försöker stå på egna ben,bara det inte går till överdrift.Ifall du är i verkligt behov av pengar hoppas jag att du inte tvekar att fråga dina föräldrar.

Jag blir så glad när jag kan hjälpa min äldsta dotter.Det är inte ofta hon ber om något,men hon vet att jag finns där när det verkligen gäller/Kramis

Anmäl
2008-01-16 18:07 #6 av: ketchup_flaska

#5 - Nej jag vet, men jag klarar mig galant. Har varken för lite eller för mycke pengar, det trivs jag bäst med.

Skönt att höra, jag tycker nog att man ska lära sina barn att stå på egna ben, vilket mina förldrar gjort på ett sätt men endå inte.

Jag kanske ska tacka dom som mobbade mig, menar, hade inte dom gjort som dom gjorde, hade jag säkert skrikit efter pengar . 

Anmäl
2008-01-17 09:48 #7 av: SusanneStromstedt

#6

*asg* Det finns alltid nåt positivt i allting...Kyss

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.