Men på min yngsta dotters skola (hon är inte mobbad) där har dom  timmar i "moral och etik" och "anti mobbing dagar" Lärarna pratar väldigt mycket med eleverna om just mobbing och har startat upp antimobbinggrupper med elever från olika klasser. Dom har möten och kollar av så ingen blir mobbad, och dit kan elever komma om dom är mobbad eller om någon ser att någon annnan skulle bli mobbad.

På hennes skola har dom verkligen satsat på att få bukt med mobbingen både lärare och ledning, och dom har verkligen lyckats också =)

Svamligt som vanligt, har svårt med att skriva, men jag hoppas ni förstår.

Nej då inte svammligt alls! Vad roligt att se att det är skolor som aktivt jobbar mot mobbing och att man kan se ett resultat.

Vh LenaB

Ja faktiskt, nu kan ju inte jag jämföra med någon annan skola eftersom dom andra barnen slutat. Men det är ju en himla skillnad på den tiden när dom gick. Nu slutade ju min andra tjej som bor hemma 9:an för 3 år sedan men bara på den tiden så har det ju hänt en hel del

Jag kände en som blev mobbad i skolan, men de gjorde inte mkt åt mobbningen, utan han som blev mobbad fick byta klass.. Han blev hotat dagligen innan han fick byta klass.. Och eftersom att han är autistisk (vilket man inte visste då), så sa han inget till ngn.. Dröjde vääldigt länge innan han vågade berätta för sin mamma. Han vågade inte gå till skolan p.g.a att 3 större killar i klassen hotade med att han skulle få stryk osv. om han kom på lektionerna.. Tyckte det var riktigt dåligt av lärarna och rektorn att inte göra mer än så!

#4 Så förfärligt! Hur blev det för honom? ja, det var väldigt dåligt av skolledningen att inte agera. Det är deras skyldighet. Är detta nyligen eller länge sedan?

Vh LenaB

Vad tänker lärarna om mobbing?
En kruxig fråga egentligen. Men jag tror att svaret är att det är väldigt individuellt. Vissa lärare bryr sig massor och jobbar med det medans andra inte bryr/ser det alls.
Många gånger tror jag de måste vilja se mobbing för att göra det. Barn är inte dumma. De slår oftast inte någon när de vuxna ser. Men det finns sätt att se det ändå om man vill.
Så vissa vill se mobbing och då gör de det och vissa väljer att sticka huvudet i sanden och inget se.

ÅsaF: Jag är inne på samma linje som du. Har man som lärare inte med sig skolledningen då är det mycket svårt att få till stånd en förändring. 

Vh LenaB

Alltså, jag har en lärare, som är så noga med detta med mobbning, så jag och en kompis blev anklagade för det, eftersom vi ignoerade en ovän, och råkade göra henne utanför (obs, hon själv gick undan och ville ite vara med oss, vi kunde ju inte göra något åt det.) men VI fick skulden för allt,
samtidigt är vi ändå mobbade själva, å Pernilla(Påhittatnamn) brukar ha slagsmål. Då säger lärarna bara "det är väääldigt tråkigt" och pratar med killarna, men det hjälper inte. dvs. det blir inte hemringning om nån mobbar, dom får inte kvarsittning, bara skäll som inte biter på dom…

Men ändå så har dom inte vett att bry sig om det inte blir slagsmål. Så är dom verkligen i min skola, och jag avskyr det.

Jag har inte fått något av lärarna. De säger som sagt bara att man ska gå till skol kuratorn. Mer bryr de sig inte. De skiter i om man så skulle lägga sig ner och dö

För ca 15 år sedan när jag forvarande gick i skolan hade vi en kille i våran klass som var "mobbaren." Efter att mina och hans föräldrar efter många om och men träffades hemma hos oss och pratade med killen och med mig så lungnade han ner sig lite i allafal mot mig ett tag. Våran klass hade en lärare som denna kille var hemsk mot. Han spottade denna lärare rakt i ansiktet, kastade en stol på han m.m. Vi tyckte att det var hemskt….och pratade med läraren om detta, men eftersom han var djupt troende sa han bara att om gud vill så kommer han att slippa bli behandlad ut av denna elev på detta sätt. Till slut efter många om och men så flyttade man denna kille till en speciallskola, men då hade denna kille nästan hunnit gå färdig sin grundskola och förstöra skolgången för andra elever.

Jag kommer ihåg att på min tid så var lärarna så rädda för att ta tag i mobbningen. De hade sina favoriter i klassen och då såg man inte om dessa perssoner mobbade andra. Även vissa lärare var med mer eller mindre i mobbningen.

Ja du Mirjami, det du beskriver förekommer nog i dag med. Jag tycker att jag hör liknande saker emellanåt.

Många lärare väljer att ignorera det som finns rakt under näsan på dom!!

Jonas

Ja kanske för att de är rädda för att stöta sig med ledning/kollegor. Det är väldigt obehagliga saker att ta tag i vad jag förstått i alla fall. Så det ligger nog en hel del i det du säger Jonas.

Jag tror att ett problem kan vara att många skolor säger sig "arbeta aktivt mot mobbing" bara de har en anti-mobbing-grupp. Om de sedan fungerar eller gör någon nytta överhvudtaget är en annan sak.

#12 Varför tror du som du skriver??

Jag är lärare. Har svårt att förstå om någon lärare skulle strunta i om de ser typ mobbing. För tusan vi har ju anmälningsplikt. Om man inte har ledningens fulla stöd, vilket säkert förekommer. Så kan man ju prata med skolsköterskan. Hon kan agera på ett annat sätt.

Nu ska jag skriva något som jag vet är sant. Som jag tror på verkar hur skolor agerar. Alltså på vilket sätt. OBSERVERA att detta inte är min åsikt, utan sånt som man hört om.

Om det händer något i en skola. På skoltid eller på fritiden så sprids detta snabbt. Det vet ju alla. På detta sätt får den skolan ett dåligt rykte. Det innebär mindre elever och kanske mindre skolpeng.

Jag har själv hört detta efter en händelse som inträffade i en högstadieskola. Både elever och framför allt föräldra sa mmmmm det är ingen bra skola.

Men jag vill ju gärna tro och hoppas att alla skolor har en så bra ledning som vi. Som tar allt på allvar.

Ja, Vanja-k man vill ju gärna tro att alla skolor agerar som den du arbetár på. Men av egen erfarenhet så är inte alla så bra på att ta tag i mobbingen. Vissa skolor är föredömmen medans andra inte är det.

Jättebra att du talar om hur ni agerar på din skola. De skolor som agerar mot orättvisor hamnar ofta i skuggan av de som inte agerar. På mina barns skola har vi en skolsköterska som tar tag i saken omedlbums. Hon försöker verkligen men ibland kämpar hon i motvind. Fantastisk människa!

#16 Jag vet att det är som du skriver. det är väl detta som gör en så förbannad. Alla föräldrar borde sticka upp mobbingplanen i ansiktet på chefen. För all skolor ska ju ha en sådanplan.. vad har ni för erfarenhet om och när sådant händer. Ställer föräldrar upp och hjälper varandra? Eller vågar de inte detta? jag tycker lika illa om mobbingen som ni. Har en mosters tjej som blev mobbad under alla sina skolår. Jag kunde inte göra något då. För då var jag för ung. Men vad jag skulle önska att så fort något händer innan saker gått för långt, att man genast kallar dit förälder till den som mobbar. Pratar i klartext.  Det har ju blivit lite lättare nu att agera för rektorer och lärare. Många blev ju stoppade där av lagar. Det är en stor svår bit detta. man kan prata mycket om detta ämne. Hoppas att alla föräldrar stöttar varndra. För ensam är svårt.Önskar att jag kunde göra mer, men vad??

#17 Jag tycker att du slår huvudet på spiken när du frågar om föräldrarna ställer upp och hjälper. Lärare och annan skolpersonal måste ha ett bra stöd av föräldrarna. Det är så ofta föräldrar frågar varför skolan inte gör mer för att förhindra mobbning men om man frågar dom föräldrarna vad dom själva gör för att hjälpa skolan så blir det väldigt tyst.

Det måste finnas ett bra samarbete mellan skolan och föräldrarna om man skall få en bra skola.

Helt rätt Mingdie. Funkar inte samarbetet mellan skola och hem så är det svårt. Det finns en variant till på problemet:Skolan som inte vill se mobbingen. Så har det varit på mina barns skola. Här finns lärare som verkligen vill göra skildnad men blir inte sedda och hörda av resten av kollegorna. Tråkigt att det ska vara så.

En kompis till mig hade påpekat på sitt utvecklingssamtal att hon kände sig mobbad/kränkt av några killar i klassen. Då sa läraren att dom kanske bara skojade och du är ju ganska skämtsam själv…

Tycker personligen att det säger tillräckligt om den läraren.

Ja, den frasen har nog många hört. Jag hörde den själv i skolan och har sedan hört den av mina barns lärare. Ok, man kanske måste ställa frågan men den känns säkert nervärderande.

Min erfarenhet säger mig att lärarna inte bryr sig alls.

Jag tror nog att lärarna bryr sig tror inte att problemet ligger i att dom inte bryr sig utan att de ligger i att dom är rädda.

Många lärare är rädda för att gå emellan mobbningen, många har någon gång försökt men resultatet ger ingen förändring i det hela, och även många lärare kan råka illa ut vid hårda mobbningsgrupper på en skola.

Lärare stöter varje läsår på mobbning på skolor över allt om i Sverige, många lärare som försöker göra något åt det råkar ut för hot, inte bara mot dom själva utan även mot familjer etc, de förekommer allt oftare att lärare  på skolor har egna barn på skolan där dom arbetar och där hamnar dom i kläm, då mobbare lätt går på deras barn om dom kommer för nära inpå

lärare blir slagna, nedtryckta etc!

Jag har sätt värsta fallen av vad som händer när en lärare försöker ordna upp saker och ting med mobbing.

sedan så tror jag att mkt ligger på skolledningen, jag tror mer på att de är dom som sitter på sina lata arslen ( ursäkta ordvalet ) och inte bryr sig ett skit.

tror inte att man skalllägga skulden på lärarna utan då tycker jag att man skall sträcka sig högre upp.

#4 Precis så var det för min dotter. De gjorde ingenting mer än att de skulle sätt min dotter ensam med rektorn och bli konfronterad av mobbarna (som var många) Känns det rätt? Inte för mig i varje fall.

Dessutom var hennes klassföreståndare hemsk. Hon och en annan lärare börja förfölja hota och mobba min dotter, vuxna lärare! Ingenting förvånar mig längre.Vi bytte till andra skolor, samma visa där. Hon hoppade av skolan innan nian var klar.

Lärarna påstår att de är ute och vaktar vid rasterna under dagen, samt vid skolstart på morgonen och skolslut. Jag var sjukskriven då så jag gick förbi skolan och kollade om det var sant eftersom min dotter sa att de aldrig fannns ute, de satt och fikade istället. Inte en enda gång fick jag se en lärare ute och då gick jag där varje dag flera gånger.

Jag ringde alla möjliga ställen för att få hjälp, men nejdå, ingen hjälp fick vi.

Idag vet vi varför hon blev mobbad, för att hon är annorlunda. Hon har fått diagnoserna Aspergers (autism), ADHD, tics, dyslexi samt ångest och depression.

Det du skriver om aspie känner jag igen. Många som jobbar i skolans värld blundar för mobbingen. Jag har också suttit i bilen utanför skolan när det skulle varit rastvakter utanför men ingen har visat sig. Trist…

Fruktansvärt när barn blir mobbade för sitt funktionshinder!

Jo, det sätter ju sina s(p)år i själen för de som blir mobbade. Tror förresten att lärare har för dålig kunskap när det gäller mobbing och blundar därför att de inte vet hur de ska göra.

Ja och att de inte vågar av olika anledningar.

Ja, de är säkert konflikträdda. Det verkade så när jag gick till attack mot en del lärare och rekton på en skola som mobbade min dotter. Det var några lärare som hade dragit indan min dotter och hotat henne att polisen skulle komma och hämta henne för att ta henne från mig. Efter vinterlovet så vägrade min dotter gå till skolan och då kröp det fram vad lärarna gjort. Tro du jag blev fly förb eller? Jag rörde upp himmel och jord för detta. Lärarna håller oxå varandra bakom ryggen har jag märkt och de håller absolut inte tytnadsplikten.

Jag vet inte om detta klassas just som mobbning, men jag kör på endå! ;)

När jag började i ettan (gym.) var det nästan ingen som kände någon, vi kom alla från olika håll. Allt eftersom dagarna gick började grupper bildas och folk började känna varanda mer, dock ej jag. Jag har alltid varit en "outsider", haft svårt att ta kontakt och jag blir otroligt nervös tillsammans i andra männsikors sällskap.

Efter någon månad hade "kärngrupperna" bildats och jag stod ensam kvar, nästan som om jag inte fanns. Ingen pratade med mig, och jag var för feg för att ta kontakt. Lärare började fundera varför jag inte gjorde något åt saken. Dem puschade och drev mig och lade skulden på mig att det var mitt eget fel att jag inte hade fått vänner. Och det kanske var sant, men ni kan nog inte förstå hur det kändes för mig att hela tiden ha föräldrar och lärare som var på mig och drev hela tiden.

Men efter ca 4 månader gav lärarna upp och brydda sig inte om min situation. Jag satt för mig själv och mådde skit. Jag började hata allt som hade med skolan att göra och jag hade en otrolig ångest för att gå dit. Jag klarade inte av att gå till matsalen för att äta och satt därför hellre hungrig. då hatade att sitta där själv, det kändes liksom som om alla satt och stirrade på mig. Mitt knappt obefintliga självförtroende sjönt till den absoluta bottnen…

Oj, förlåt, jag drev visst bort från ämnet lite! Men det jag vill ha sagt är att jag inte tycker att lärarna på min dåvarande skola skötta detta problem något vidare. Okej sure, det var kanske mitt eget fel och jag hade mig själv att skylla, men jag tycker endå att lärarna borde ha varit där och stöttat, istället för att bara mana på.

Gud vad mycke klagomål det är på just lärare! Det är som att lärare skulle va en helt egen ras, Och alla människor är rasister!? Jag tycker det finns Förnekar-människor överallt (..som förnekar att "det här" är mobbing). Ingen verkar skylla på självaste mobbarna(vad skönt för mobbarna!)! Har sett mycket mobbing, & när jag ska prata med andra om det -så: FÖRNekelse, förnekelse, förnekelse! (Dom säger -nä vadå, det där är väl inte mobbing?!)

#1 Är dom verkligen säker på att det inte finns mobbing på den skolan?..eller vill dom bara tro det? Har man hört på allas åsiker om det?

Jag håller med Henrik Ståhl, DET som han skrev (i antingen expressen eller aftonbladet..) Att : Jag tror inte alls att mobbare själva är offer, utan de drivs av ett maktbehov. Jag tror att de som mobbade fick belöning - av kamraterna, indirekt av lärarna & samhället i stort.

Alltså: (grupptryck &..) "sociala samspelet" tillåter det !

1# Vad är förresten : Moral & etik? Är moral och etik när det är nåt bra. & när det är omoraliskt & oetiskt -nåt som är dåligt?

Jag vet att vissa skolor som har problem med just detta har lagt in i undervisningen just etik och moral. De jag känner till är på lågstadienivå och väntar med spänning på resultatet av det.

#30 ..eller okej, jag kanske överdrev lite ?! Förlåt att jag säger att alla är som rasister mot lärare. Men man kan ju nästan tro det är lite åt det hållet ibland!?!

#1 #32 #33 Alla har väl en slags moral -tillochmed mördare & sånna?!?

#20

Jag vet genom en annan person ..om en man som blir mobbad på jobbet : Det är nåra män som sitter å "pikar" han, skrattar, är hånfulla, & håller på. Det är ganska så tydligt att dom mobbar han (tycker jag), efterssom när nån av dom pratar om han, tex: med mig, så säger dom aggressivt om han att - ja men han är ju en "dumskalle", & att han ..håller ju på "skryta" om allt helatin, - han tror ju att han är nåt.

En annan person ..som känner "dom alla" säger: - Men vadå, det där är väl inte mobbing!?! Han är ju vuxen! ..Ska kunna försvara sig!!  & för tex Han brukar ju faktiskt "skämta tillbaks"!

Kanske är det sant att han skämtar tillbaks, för kanske försöker han förneka att han är "mobbad", -vill inte se det, & vill inte verka som han "tar åt sig" & som han blir ledsen av det?!? Men det gör det ju inte till mindre mobbing fördet?!

Fast jag tycker att egentligen borde han ju visa för dom på nåt sätt att han blir ledsen av det, eller inte vill bli behandlad så! Annars kanske dom inte fattar att dom gör nåt fel!?

Var det ungefär liknande för din vän, eller?

Jag tror det är så att dom som mobbar har en särskild moral/etik (särskilt sätt att tänka) -som gör så att dom mobbar!?!

Dem bara säger, ignorera. Men om dem slänger ner en i en trappa? Ska man ignorera?Har också blivit dödshotad genom telefon, och mejl.

Fasen vad tråkigt det är. Att dem inte kan växa upp.

#37: Man kan ju inte ignorrera hur mycket som helst eller vad som helst. Det finns alltid en gräns och vad jag förstår så har den gränsen passerats för länge sedan. Har skolan gjort något för att hjälpa dig? Vet dina föräldrar om hur du har det i skolan?

Jag förstår inte heller det där med å ignorera mobbaren!

 Skriver likadant som på en annan sida:

Jag har själv sagt nåt ibland - som "en annan person" upplevde som nåt elakt (men det var ett missförstånd.) När jag upptäckte hur personen reagerat, -då försökte jag "reda ut" missförståndet, -förklara mig lite bättre !

…Men säkert har det många gånger (misstänker jag) varit så att en person inte visar för mig att den "tar åt sig" av det jag sa/gjorde (& som den fattade som nåt elakt) ..istället låtsas den "inte ta åt sig" ..går iväg ..ignorerar mig! (fast inuti så bryr den sig) ..går iväg & snackar skit om mig med andra kanske!? -Jävligt störande är det att veta att folk kanske har låtsas inte "ta åt sig" -ibland, -när det inte ens var så att jag försökte va dum, jag får inte ens en chans att förklara mig! Den har redan bestämt sig!

Jag gjorde mig inte riktigt förstådd hos den, -då önskar jag åtminstone att den sa nåt till mig om det - istället för att bli tyst, -låtsas inte "ta åt sig", gå iväg …för att senare komma tillbaks & ska hämnas lite på mig eller nåt. (-för vad? - för ingenting!)

Man missförstår inte med mening, & man gör sig inte missförstådd med mening!

Att ..bara "ignorera mobbaren" :

Tråden är visserligen något gammal men lika aktuellt. Jag är mamma och lärare. Min arbetsplats har under året fått utbildning av en kille som heter Håkan Wetterö på ämnet ifråga. Väldigt bra och givande. Har fått insikter jag aldrig kunnat få, sätt att hantera och reda ut vem som är "hjärnan bakom" för det är inte alltid den som utför mobbingen,som,är,hjärnan bakom….. Finns mycket att skriva här. Jag har aldrig tyckt att det är acceptabelt att elever/barn vare sig mobbar andra eller själv far illa under skoltid, vad orsaken än må vara. Det är varje vuxen som finns på skolans ansvar att se till barnen så att de mår bra. Barnen på skolan är allas ansvar, oavsett din arbetsuppgift på skolan. En vaktmästare eller städerska har ibland mer koll än lärarna som har hans om barnen….. En elev som mobbar mår inte bra, en elev som blir mobbad mår inte bra. orsaker kan vara vitt skilda till varför man mobbar men det är inte den utsatte som ska flyttas på!

Upplevde det som att många lärare inte vågade göra så mycket på de skolor jag blev mobbad under åren, eftersom eleverna som mobbade kunde anmäla lärarna osv.

Majbot, beklagar verkligen de flata fega bemötandet du fått. Hur ska en elev som bryter mot skollagen,kunna anmäla skolan och få rätt?!

 😂 vi gör för lite mot mobbning! både småbarnen i grundskolan och gymnasie elever borde ha en sån här antimobbning dag…  och antidrog dag också, för sånt är viktigt! man måste börja tidigt redan i dagis och "lära" barnen att säga …. kan göra … ledsen t.ex? men det är vad jag tycker. men hur kan jag som person hjälpa till med antimobbning i skolan om någon vet? snacka med rektorn?

En dag hjälper inte, det handlar om arbete varje enskild gång och dag! Om du inte jobbar i skolan eller har barn så vänd dog till exempelvis bris eller Friends, där kan du få ideellt hjälpa till.

#42 Ingen aning men mobbarna hotade med det till höger och vänster. Exempelvis en gång när en lärare tog en mobbare i armen och försökte leda bort denne från bråket.

#43 Vi hade både antidrog dagar och antimobbing dagar. Inte fan hjälpte det haha..

Majbot, beklagar verkligen! Så flat beteende.

Tack skogshumblan!

När jag gick i högstadiet(år 6-9) hade vi anti-mobbing team på skolan samt en del handplockade elever ur varje klass som skulle se det lärarna inte såg. Av alla de gånger jag blev nedsparkad, slagen eller fick mitt skåp uppbrutet/lås förstört, tror jag bara dem kom på mobbarna 1 gång. Och då stod personerna i fråga runt i en ring, jag i mitten, och delade ut sparkar och slag tills jag inte vågade resa på mig igen. Det va först när jag låg på marken och dem sparkade mig fortsatt som en lärare bröt in. Men fick dem något straff? 45min kvarsittning efter skoltid. Deras föräldrar kontaktades aldrig och bär jag berättade för min mamma blev hon rasande över att ingen gjort något åt saken, då nobbandet fortsatte i månader efter det.