Alla människor som har mer eller mindre uppblåst ego och dålig självkänsla är lättkränkta^^ Så… Typ alla då :)?

#1 Förklara gärna närmare hur du menar. :)

Så här tänker jag…

Personligen tror jag att det enklaste sättet att göra en bedömning om det handlar om att vi är för vassa eller för lättkränkta är att se på varje enskild situation. T:ex, om jag är medlem på forum x och där ofta hamnar i dispyt med en annan användare som ofta blir förolämpad av det jag skriver, så kan jag med fördel observera hur denne användare skriver med andra. Samt hur jag själv skriver med andra.

Ligger problemet hos mig - dvs att jag är för vass i min ton, eller är lätt att missförstå - så bör det synas ganska tydligt. I så fall är det nog inte bara en användare som upplever mig så, utan förmodligen flera. Om 10-20 personer ofta blir förolämpade av vad jag skriver så är det nog så att jag måste stanna upp och tänka på hur jag uttrycker mig. Det behöver inte betyda att jag vill någon illa, men att jag är klumpig när jag skriver eller använder ett språk som gör att jag låter argare än jag kanske egentligen är.

Ligger problemet hos den andra användaren bör det också ses relativt enkelt. Är det inte bara jag som får höra att jag är elak eller att mina inlägg är otrevliga, utan 10-20 andra användare på forum x också får höra det, så kanske det ligger hot mottagaren. Att denne är lättkränkt, eller tar åt sig där det inte behövs. Där ingen menat något illa eller skrivit på ett klumpigt sätt, men användaren väljer att tolka allt som hatfyllt eller personangrepp.

Personligen har jag sett båda delarna. Jag har träffat användare på forum som nästan ingen kommer överens med, för 90% av deras inlägg är otrevliga och rena påhopp, och ändå förstår personen inte själv varför ingen gillar dem. Och jag har varit med om användare som blir ledsna av ingenting och där det känns som om det enda andra måste göra är att be om ursäkt hela tiden. Speciellt i yngre användare har jag upptäckt detta.

Jag vet att jag kan uppfattas som vass i vissa lägen, för jag är väldigt rak med vad jag tycker. Tycker jag A så tycker jag A, och svårare än så är det inte. Däremot skriver jag aldrig något i syfte att såra eller göra någon illa, men jag har förståelse för att jag kan uppfattas hård ibland och det har lett till att jag måste be om ursäkt för hur jag uttryckt mig. Jag skriver aldrig fula ord eller går till personangrepp, men jag kan ibland skriva rakt på sak, utan krusiduller, och det kan ibland såra. Då ber jag om ursäkt och förklarar hur jag menar, så brukar det vara lugnt sedan.

Sedan vad det beror på att man är antingen väldigt hård eller lättkränkt - det är jag inte säker på. Dålig självkänsla tror jag kan leda till att man blir lättkränkt. Rädsla för att bli trampad på kan nog göra att man lätt tar till en vass ton.

Förlåt för raljerande.

Men hur ser ni på fenomenet?

Jag upplever det som att folk är mer lättkränkta i sverige än de är i usa. Här stöter man på folk som är kaxiga och stöddiga och ingen bryr sig speciellt men uttrycks en åsikt i sverige ska det hyschas ned. 

Det blir snabbt att då en åsikt uttryckts, plumpigt, vasst eller luddigt är det lätt att antas att det ska vara allvarligt och fel, speciellt då folk är urdåliga på att ge komplimanger tycker jag. 

Sveriges levnadssätt är stick inte ut, dra inte till dig uppmärksamhet, gör inte någon upprörd så är allt okej. Tror det kan vara en stor grund till varför så många har svårt att hitta saker de gillar med sig själva för de är rädda att skryta, och de vågar inte hitta sig själva för de är rädda att vara annorlunda så då man får en kommentar blir man utpekad - man har dragit till sig uppmärksamhet = smått panik, vad är fel på mig? 

Klumpigt förklarat, är jättetrött. ^^

#3 Jag tror jag förstår hur du menar, och jag håller nog med. Det är nog mycket så att man som sagt är rädd för att peka ut sina goda egenskaper av rädsla att uppfattas som skrytig. Jag tycker själv det har varit svårt, men jag har jobbat bort det. Inte så att jag raljerar dagligen om hur bäst jag är på saker, men jag skäms inte för att erkänna att jag faktiskt är förbannat bra på att skriva, t:ex. Men det tog lång tid, definitivt, innan det blev så pass lätt att se och uttrycka mina bästa egenskaper.

Samma här. Inte förrän jag började se hur andra länder hade det där dom vågar vara stolt över sitt land och vågar säga att dom är bäst på nåt som jag började granska mig själv och erkänna att jag har bra hand med osäkra hundar, vilket för mig är otroligt speciellt då dessa hundar oftast är otroligt missförstådda. 

Tänk om man lärde barn tidigt att det är okej att vara sin egna vikt, bekväm i sin kropp, att tycka man är bra på nåt men skillnad mellan att tycka om nåt hos sig själv och skryta liksom.. och andra saker som kanske i långa loppet gör folk mer självsäkra.. kanske skulle ändra nåt?

#5 Det tror jag faktiskt. Jag tror att mycket skulle förändras om vi lärde oss att vara stolta över våra styrkor istället för att det ska slås in i oss att man skryter så fort man talar om sig själv positivt eller pekar ut sina egna goda sidor. Det skulle förmodligen leda till att människor inte var lättkränkta på samma sätt heller.

Folk på nätet är i regel för lättkränkta o har allt för lätt att sätta på sig offerkoftan, vissa kategorier mer än andra, t ex blandrasägare o muskelhundsägare.

#6 Tack för att du förstod min poäng. xD

En ny fråga då.

Händer det att ni tappat tålamodet med de som är, så att säga, lättkränkta? Hur kommer det sig i så fall, och anser ni att det är rätt eller fel?

Ja, mitt tålamod tar slut till sist. Om det är rätt eller fel vet jag inte men till sist känner jag att personen kan inte skyddas med bubbelplast för evigt heller.

#10 Jag är skyldig av det också. Aldrig så att jag börjar skrika och använda fula ord eller så. Men jag biter av ordentligt ändå.

Ja jag håller mig snäll och artig, försöker ge hintar hårdare och hårdare tills meddelandet kommer fram.

Jag brukar försöka framhärda i att tydliggöra att argumentation i en sak INTE är det samma som att "trycka ned" dem som har andra åsikter. Men när offerkoftan blir fluffigare för varje utbyte så ger jag upp till sist och lämnar aktuell tråd/diskussion.

Jag tycker det är synd om människor som inte har något bättre för sig än att leta efter kränkningar för att förstärka sin dåliga självkänsla. Dålig självkänsla har blivit ett måste, kanske i synnerhet för kvinnor, i dessa självhjälpsböckernas tider. Har man inte dålig självkänsla så måste man vara sjuk på något sätt. Att trivas med sig själv och inte nojja över tusen brister verkar vara en störning …

#13 Det är där jag börjar också. Med att förklara varför x inte är en förolämpning, ofta är jag väldigt trevlig. Då jag tappar tålamodet är snarare när de inte bara tar på offerkoftan, men själva börjar slänga ur sig elakheter och kränkningar. Hade en klasskompis ett tag som gjorde så JÄMT. Hon tog illa upp när det inte alls handlade om elakheter och då blev hon själv riktigt ful i munnen. Svärord och kränkningar och sånt som "ni tycker jag är cp, det är därför ni är elaka mot mig, men sanningen är att ni är efterblivna allihopa och är bara avundsjuka!" 

Då minns jag att t.o.m. vår lärare sa ifrån på skarpen till slut. Hon satt och krävde att han skulle ringa våra föräldrar för vi mobbade henne, då bet läraren av att han redan ringt hennes föräldrar för att hennes beteende verkligen var fruktansvärt.

Håller med om mycket i #2. Det är tyvärr väldigt lätt att missförstå på internet, och många tolkar hellre det som skrivs negativt än neutralt. Jag kan också vara rätt rak på sak, men är aldrig ute efter att såra och jag har bett om ursäkt ett par gånger när det blivit fel från min sida. #9 jag slutar antagligen diskutera med en sån person.

#15 Ja speciellt på internet är det lätt att ton och så försvinner. Jag minns fortfarande när jag blev temporärt bannad från ett forum för att jag använde en smiley… En ":)" dessutom, för att mitt råd inte skulle låta så hårt. Men det forumet har gått åt pipsvängen sedan en mobbare fick ta över som huvudadmin.

#16 tolkades det in något i smileyn då eller? För det har jag varit med om att t.o.m smileys tolkas negativt.

#17 Ja de bestämde att smileyn var använd för att kränka andra personen. Klart smileys kan användas så. "Tycker du verkligen så? 😃" T:ex. 

Jag skrev något som var ungefär "I don't agree, so we'll have to agree to disagree. :)"

#18 Jo det är klart att det går att använda så. Men känns som att man letar efter något negativt när en helt vanlig smiley tolkas kränkande. Synd. Tror man kan missa många intressanta och lärorika diskussioner för att det tas för personligt bland annat.

#19 Som sagt, sidan har gått dit pepparn växer sedan en mobbare fick ta över. Det är ingen som trivs där längre nästan, åtminstone inte de som var medlem när vi hade andra admins som var schysta och gick att prata med och inte hotade medlemmar etc.