pm mig så hjälper jag dig som leg pysklog men ej tråd

#1 Du presenterar dig som kille 41 år och lydig???

#0 Att bryta helt är ju ett alternativ men det innebär ju också styrka. då det gäller "kärnfamiljen"

2 jag kan jag ej vara lydig 41 och leg pysklog måste jag skriva vad jag jobba med

Jag fattar inte riktigt vad du skriver. Varför måste du skriva leg pysklog?

Du måste väl ändå kunna stava till ditt yrke.

4 jag har dyslexi o sitter vid en högerhänt dator vänsterhänt men strunt samma

TS, det är ju bara bryta kontakten. Det finns ju inget annat att göra.

#6 Visst låter det rätt att bara bryta kontakten, men detta är inom en mycket sammansvetsad familj och det kommer innebära många nya problem vid umgänge, även om jag inte är bitter eller arg, så kommer hen att drypa av allt det och låta alla veta och känna det. Hen börjar bli mer och mer sjuklig och visar fler alarmerande tendenser med tiden,..jag börjar ana otroliga stormer i framtiden!

#7 Men märker inte andra runtomkring denna person samma sak som du? Ni kanske kan ha hjälp av varandra att hantera detta.

Jo, min mor är mycket påläst, men jag tror att hon är förblindad av det faktum av att hen är hennes barn, jag vet inte om hon hade brytit ihop av vetskapen av att ett av hennes barn är psykopat, precis som hennes gamla svärfar och ett av hennes x-makar. Mitt andra syskon tror jag är för naiv och skeptisk till det faktum, tyvärr. Vi har en mycket olycklig familjehistoria…

Men om man bortser från just ordet psykopat, märker inte de andra att denna personen är manipulativ och ställer till med en massa bekymmer?

Jodå, det skapar många diskussioner och vi hjälper varandra att hantera situationen med syskonet. Men det är inte längre en normal brist på mognad eller uppfostran..så situationen spårar ur när hen jämt väljer mig som måltavla.

#3 nyss var du jurist under namnet Trazy????

#7 Spelar ingen roll om det är en sammansvetsad familj. Man gör det man måste göra för att må bra.

12 minna utbildingar vill jag inte gå in på du mistar dig inte samma person slut diskuterat

#1 Psykolog är en skyddad yrkestitel. Det innebär att titeln enbart får användas av den som har legitimation. Det är straffbart att använda sig av en titel som man inte har legitimation för.

Jag har gett upp tanken på en fungerande relation med hen utanför familjekretsen..men kan man inte samexistera? …och när man tänker längre besvarar frågan sig själv..Nej..fasiken ska man då hålla fred de stunder familjen verkligen kommer behöva det?

TS: Du blir attackerad. Det finns ett sätt att klara av det. 

Svara på ett sådant sätt att du inte säger nånting om dig själv, utan bara om hen, i frågande form. Frågor är svårt att haka tag i.  Envisas med det, oavsett vad hen säger.

Bara ta det hen säger, gör en fråga om det och kasta tillbaka bollen. 
Gör frågan så att du får det till att  hens  ämne för attacken framstår som hens eget problem, visa lite överdriven empati för hen som har så stora problem med det.  Säg ingenting om dig själv.  

Visa inga reaktioner, och  om du inte vet vad du ska säga, så var tyst och le lite grann.  Hen förlorar ansiktet och får ingen näring till sin vrede.  I början kommer det att kännas osäkert,  men fortsätt med din strategi, den vinner i längden.

Det blir då omöjligt för hen att få tag i nånting som kan göra dig ledsen och hen kommer att först bli väldigt irriterad, men sedan, efter en kortare e´ller längre tid, välja ett annat target.

I längden blir du jobbig för hen och du kommer att slippa attacker, hen kan tom undvika dig totalt.

#16 Samexistens är ju någonting som båda måste stödja. Hen verkar ju inte vilja det. Alltså är det ingen idé att försöka.

#17 Vilka fantastiska råd! Det låter ju helt logiskt och svårt som du sa i början, men man lär sig väl.

Jag har inte haft någon kontakt alls med hen sedan 14 feb (spärrat all kommunikation) och hemskt att känna sig så lättad och fri, att verkligen känna "detta är inte mitt problem".
Hen har haft sina vredesutbrott mot resten av familjen om "mitt agerande", men ingen tar hennes parti, vilket nu lett till att hen tappat kämpaglöden och istället blivit fullständigt likgiltig.

Men jag vet av erfarenhet att detta inte är över, jag njuter av friheten så länge den vara och fokuserar fullt ut på mig och min makes gemensamma liv. Har många planer för 2015.

Nu är ett nytt bråk, nya attacker och nya påhopp på gång från mitt syskon..som nu dessutom vänt mitt yngsta syskon mot mig som jag inte har gjort något emot! Hen kan för fan inte ens tänka själv, men å andra sidan är mellansyskonet en mästare på att manipulera och utge sig själv som ett offer. BUHUUU!

En av dem kan jag ignorera och blockera ut ur mitt liv, men deras samlade kraft har nu sårat mig så djupt och kränkt mig så mycket att jag i raseri kommer att agera. Det yngsta syskonet tror att det är hen's förtjänst att jag agerar..hen smickrar sig själv med tron om att hen har sådant inflytande över mig..men NOPE..det är för att jag är ROSEN RASANDE OCH HAR FÅTT NOOOOOG!

I helgen blir det akut familjemöte och jag vet vad som väntar…att det ska gå käpprätt åt helvete och att de 2 skitungarna ska bjuda på en teaterföreställning utan dess like och av världsklass!

Nu kommer jag säga ifrån och sätta stopp för detta för alltid..är så fruktansvärt less på detta! Aldrig mer ska de få sätta sig över mig och trigga igång mig!

I'm SOOOOO F****G DONE!
Jag gör mig mentalt redo för en ordentlig strid mellan viljor och de ska få känna vilken vilja som nu är starkast! Jag har varnat dem förr..DON'T WAIK THE DRAGON, YU'LL GET BURND!!!

Den personens beteende säger ingenting om dig som person. Se det som att du är en vägg och personen säger saker till denna vägg. Det kommer inte göra väggen fetare, eller latare, eller till en gås. Den kan kalla väggen vad den vill och det förändrar inte dig alls. 

Ditt syskons problem kommer inifrån, du behöver en samtalskontakt så du lär dig hantera att leva ditt liv trots denna negativitet så den inte påverkar dig. Svara inte tillbaka, T-röd på elden kommer inte skapa fred. Tala lugn ton. Man lyssnar mer på toner i lägre toner än skrikande toner så viska om du måste även om det lär göra X argare. 

Lycka till. 🌺

#20 Du låter inte så vidare trevlig själv, språket i ditt inlägg lämpar sig inte i tryck.

Man kan inte förändra andra människor, men man kan förändra sig själv.

#22 Jag har ingen anledning att vara trevlig, bara ärlig! Det har jag aldrig varit förr och kroppen är inte längre en tryckkammare med känslor som snart exploderar, utan en strategiskt tänkande människa! Jag önskar jag bara kan hålla mig känslomässigt neutral och iskallt rättfram. Min 2 år långa självrannsakan har inte gett svar på att felet ligger i mig, utan deras omognad och brist på livserfarenhet och respekt! Min uppgift är inte att vara trevlig och tillmötesgående mot syskonen längre, såna patetiska försök är vad som skapat oro i vår familj sedan 5 år tillbaka, varje gång vi slätar över problemet och har överseende med deras grova övertramp. Mitt budskap kommer aldrig nå fram om jag inte är ocensurerat ärlig och nä, jag har ingen anledning att såra någon djupt och förstöra framtida relationer, men jag kan lägga fram fakta och så får de bearbeta det bäst de vill och lämna mig ifred så länge jag behöver! Klart det är lätt för dig att säga att jag inte är trevlig och nä, det hade säkert inte du heller varit om du hade blivit attackerad tills du är helt orkeslös, orättvist behandlad, fullständigt oförstådd!

#23 jag försökte vänligt påpeka att dit språk o din attityd i inlägget är extremt otrevligt, tydligen gick det inte in.

Visst är det lätt för mig att säga eftersom jag själv kapade alla band till min dysfunktionella ursprungsfamilj i ett tidigt skede.