Hej! Ny här.

Tänkte jag skulle dela med mig av min historia.

Detta börjar i högstadiet, jag var 13 år och från början handlade allt om att passa in för mig. Jag ville bli populär och ville att andra skulle gilla mig. Och i början gjorde dom det också, de flesta. Men, sedan i mitten av sjuan, om jag minns rätt, så bestämde jag mig för att sluta låtsas vara någon annan än mig själv, min kompis gjorde även detta.

Vi slutade bry oss om vad andra tyckte och var bara oss själva, helt enkelt. Vi färgade håret svart och sådant. Och då så började ju självklart andra på skolan hacka på oss.

Det var jag och min jämnåriga kompis, som gick i samma klass, och en av annan kompis som gick en klass under som blev utsatta. Just för att vi var enligt dom annorlunda.

Vi blev knuffad in i väggar, fällda och kallad hora, slampa och alla andra fina ord dom kunde komma på. Vi berättade för min mamma, som genast satte igång och försökte ordna detta. Vi fick prata med rektorn, skolsköterskan och lärare. Dom skyllde på oss.

Dom använde till och med en mening i stil med: "Om ni inte hade svart hår och svarta kläder kanske ni skulle bli mer accepterad"

Och även : "Det är erat fel"

Vi gick ju omkring med så mycket hat mot alla som var elaka mot oss att vi självklart började skrika tillbaka. Om någon skrek slampa åt mig, skrek jag hora tillbaka, ungefär.

Men efter att mamma pratat med skolan så slutade det fysiska, men det psykiska fortsatte.

Jag blev även skickad till skolkuratorn, som min yngre kompis som också var utsatt, gick till. Jag gick till den kuratorn en gång, Aldrig mer. Hon sa till min yngre kompis att hon kanske inte skulle umgås med mig och min jämngamla kompis, för vi var inte särskilt bra.

Jag träffade aldrig henne igen.

Jag hade ju gett upp skolan i stort sett, men i åttan tänkte jag försöka igen. Men mobbningen fortsatte, och den enda lärarna kunde göra var att pressa på mig om hur mycket jag låg efter och hur mycket jag faktiskt behövde plugga. Pressen blev för stor för mig. Jag började strunta i skolan helt och hållet. Jag tog varje chans jag fick till att skolka, och blev riktigt bra på det.

Det var ju också så att lärarna inte ringde hem när en elev saknades. Nej, dom skickade hem mejl flera veckor senare om hur mycket eleven hade varit borta. När mamma fick det där mejlet blev hon inte arg på mig, utan på läraren. Tänk om något hade hänt mig under tiden jag varit borta? Dom tänkte nog inte särskilt långt, bara det faktum att jag var borta och skulle straffas av mina föräldrar för det. Vilket inte hände. Mamma förstod varför jag skolkade.

I slutet av åttan började jag utveckla ätstörningar, jag började spy upp allt jag åt. Det blev både ett sätt att gå ner i vikt på och lindra ångesten på.

I nian var jag så mentalt trött att jag sket i allt. Det hade kommit en ny kurator till skolan som såg hur jag mådde, och strax före jullovet i nian sa hon åt mig att jag aldrig mer behöver sätta min fot på den här skolan. Jag sjukskrevs för depression och började gå på BUP.Jag gick ut med endast ett godkänt i teknik, och anledningen till att jag fick det betyget var för att läraren såg mig och såg att jag försökte när jag väl var där.

Det som hjälpt mig mycket är att skriva om det och självklart att prata om det. Men att skriva har ändå varit det bästa, eftersom jag har svårt att prata om känslor.

Men för att slutsumera så var jag på en skola där elever mobbades dagligen och lärare blundade för det. Det kunde ibland pågå mitt framför ögonen på dem, men ändå så gick dom bara förbi, tro mig, jag har sett det.

Mobbningen fortsatte efter att jag slutat med, mycket mot min yngre kompis. Det gick så långt att hon faktiskit slog till en tjej för att hon hackade på henne. Men sedan höll den här tjejen faktiskt käften efter det.

Dessutom gjordes ingen EVK(möte för att hitta ett sätt att hjälpa eleven), trots att sådana alltid skall göras.

Idag har jag fortfarande svårt för allt som har med skola att göra, jag var sjukskriven i över två år innan jag började plugga igen, vilket var förra hösten. Men nu har jag pluggat upp betyg och ska börja en utbildning till hösten:)