Fy vad ruttet dåligt att lärarna inte får någon slags utbildning i det.😮

Jag tycker att lärarna/rektorn borde får ringa både den mobbades och de som mobbar´s föräldrar. De är ju faktiskt inte myndiga än då de går i skolan. (om de inte går på komvux eller liknande).
Så att föräldrarna kan hjälpa sitt mobbade barn och föräldrarna till barn som mobbar, kan prata med de om att det är väldigt fult gjort.
Det är det MINSTA de ska kunna få göra, anser jag.

Vart vi kan börja är ju här och kanske försöka hjälpa de som blir mobbade i skolan.

Kontakta de mobbandes föräldrar, ja. Kontakta den mobbades föräldrar - aldrig!

#2 Det tycker jag att man ska kunna göra. Barnet kanske inte vågar säga pga den tycker att det är dennes eget fel att den blir mobbad.
Jag tycker det är viktigt att den mobbades föräldrar får veta och kan hjälpa till.

#2 Det är ju det som är så komplicerat. Kan man inte bevisa att typ Sture, Erik och Jörgen-Ove har mobbat så får man inte ringa deras föräldrar och påstå det heller. Man kan - om jag inte missminner mig - anordna möte med deras föräldrar t:ex, men då är det mer i frågevariant. Typ "Jörgen-Ove brukar ibland vara med en kille som heter Lennart-Pär, ibland kanske det inte går helt fint till, är det något ni känner till?"

Däremot kan den mobbades föräldrar kräva att något ska göra. Det vet jag från egen erfarenhet. Mamma ringde rektorn och svor och var förbannat så inihelvete när hon fick reda på hur jag blev behandlad i skolan. Då krävde hon föräldramöte med henne och lärarna, så hon fick veta varenda detalj. Däremot kunde hon inte kräva att mobbarnas föräldrar skulle kontaktas. På egen hand kunde hon ju ringa dem, och det gjorde hon med vissa, men inte genom skolan.

Vid utvecklingssamtal kan man gott ta upp sånt här.
Märker man att något är fel så måste det komma upp till ytan för att barnet som blir mobbat, ska få hjälp.

#3: Det tycker absolut inte jag. Att gå över elevens huvud och kontakta vederbörandes föräldrar är ett allvarligt övergrepp. Mobbarna har genom sitt agerande gjort sig förtjänta av detta "straff", men det har inte offret.

Du tror kanske att alla föräldrar på något magiskt sätt skulle vara sitt barn till hjälp om de fick veta att barnet är mobbat? Det är en väldigt naiv tro. Det kanske är så att barnet inte VILL säga något för att det vet att situationen skulle bli ännu mer komplex och svåruthärdlig om föräldrarna fick veta.

#5 Man får ta upp det i viss mån, men inte dra fram det rakt ut.

#6 Ja, så kan det definitivt vara. Men detsamma gäller tyvärr mobbarna. Eftersom man som lärare inte kan bevisa något så får man inte säga nåt, dessutom kan det tyvärr lätt leda till att mobbarna får stryk hemma t:ex om de kommer ifrån problemfamiljer. Och de svinar visserligen, men de förtjänar ju inte stryk som straff liksom.

#6 Jag tycker inte det är ett övergrepp då barnet inte är myndigt.
Märker man som lärare att en elev mår dåligt och ser att barnet verkligen blir mobbat, så tycker jag att de ska kontakta föräldrar.
Jag hade vart tacksam om någon lärare hade gjort detta med min son.
Jag är inte naiv. Men vilka barn vill inte ha hjälp om de verkligen mobbas och mår dåligt över det? Vad kan bli värre??

Detta är vad jag tycker, jag respekterar er andras tyckande om detta.

#8 Jo, men alla föräldrar är inte riktigt på den nivån. Vissa föräldrar skulle kanske säga "vadå mobbad? Sånt dravvel, äh, man får ju ha lite skinn på näsan!" och strunta fullkomligt i vad som sker. Om en 10-åring får höra det från sina föräldrar lär denne inte må bättre direkt.

#9 Nä så kan det så klart vara med. Inte lätt det där.
Men på något sätt så borde föräldrarna fatta och kunna hjälpa. Men jag vet att det finns sådana föräldrar. Och då kan det förvärra.
Men jag tror nog att flertalet är att de vill hjälpa sina barn, hoppas jag iallafall.🤔

#8: För att citera mig själv: "Du tror kanske att alla föräldrar på något magiskt sätt skulle vara sitt barn till hjälp om de fick veta att barnet är mobbat? Det är en väldigt naiv tro. Det kanske är så att barnet inte VILL säga något för att det vet att situationen skulle bli ännu mer komplex och svåruthärdlig om föräldrarna fick veta."

Alla föräldrar är inte goda, och även om de skulle vara goda är de kanske inte speciellt bra på sin uppgift. Kanske mobbade barn vill ha hjälp, men det finns inget skäl att tro att de automatiskt skulle få det för att skolan outar dem till föräldrarna (eller snarare vårdnadshavarna) mot deras vilja.  MYCKET kan bli värre av det.

EDIT: #9: Det lär ju inte få ungen att må bättre, och det är ändå en ganska mild föräldrareaktion. Det kan bli betydligt värre än så.

Det är en hel del att läsa inne på skolinspektionen ang mobbing och även lika behandlingsplan. I dom kan man finna det man kan kräva av skolan etc. Se gärna i Bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling finns i 6 kap. skollagen.

#12: Det första som krävs för att de där reglerna ska tillämpas är att skolan och dess personal erkänner att fenomenet förekommer. Det brister ofta redan där!

#13 Ja det är min erfarenhet också. Jag tvivlar inte ett ögonblick på att det finns massor med "regler" på papper, men i verkliga livet är det tyvärr inte så ofta de efterhålls.

Tror ni inte läste eller förstod det hela av min text. Det jag menade med det var som skrivet" det man kan kräva av skolan"  Det är en rätt man har som vårdnadshavare, och kan vara bra att känna till om man har ett barn som far illa i skolan.

#15: Av erfarenhet vet jag att man kan kräva sig blå i ansiktet utan att det hjälper när hela skolans personal med en röst säger "Det förekommer ingen mobbing på vår skola!".

#16 Jag vet och känner till det du skrev. Men om man ska komma någonstans med det man kämpar för så måste man tyvärr stånga sig blå och kämpa mot det. Man kan inte ge upp på något sätt om man har ett barn i en skola som blir mobbad, då måste man kämpa vidare och med det är det bra att ha en hjärnkoll på alla rättigheter man har och vad som är rätt och kräva.  Man börjar med att begära samtal med rektorn och så går man vidare om det inte blir den responsen man sökte och behövde. Man tar sig vidare och tar det sen med kommunen och så vidare till skolverket eller BEO beror ju vad det är vad ärendet är. Men det är ju vägen som måste tas, för ska man göra en anmälan så kommer dessa frågor att komma. Det vill och nästan krävs att man försökt på alla "sätt och vis" Har du kontaktat rektorn? Har du talat med kommunen? Osv..

Vad och hur jobbigt det är så måste man kämpa vidare för sitt barn rätt till både utbildning och ha en bra skolgång.