Var? Vad? Vem? Har du någon länk?

Ska se om det har kommit ut på nätet än. Lägger upp den snarast i så fall. Såg det nyss på nyheterna. Det står lite på text-tv.

Hittar inget på nätet ännu. Det borde ju finnas där tycker man ju.

Här är den. http://tv4nyheterna.se/1.205590/nyheter/2007/11/14/dask_i_baken_ar_inte_barnaga;jsessionid=bcarTPCa107yyewe5K-yr

Men det var en dask i baken. Anser nog inte att en dask i baken är en misshandel. Mamman i detta fall hade också daskat barnet i baken.
Sedan är det säkert en definieringsfråga om vad en dask är. Men en dask i de mått de har beskrivit i tv är inte vad jag kallar en misshandel.

Citerar det som står bredvid artikeln "

Barnaga

**Först i världen
**Sverige var första landet i världen att förbjuda barnaga år 1979. Då blev det inte längre tillåtet att använda sig av fysiskt våld i uppfostringssyfte.

**Föräldrabalken
**6 kapitlet 1 §
Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. "

Man ska inte under några omständigheter slå/daska till ett barn! Det är iaf min åsikt, för våld föder våld

Jag ansluter mig till ÅsaF och anser att ett visst mått av "kroppslighet" i både beröm och bestraffning kan tillåtas. Dock naturligtvis med måtta. På samma sätt som med hästar och andra djur ska händerna vara smekande eller straffande, utan att man för den skull tar mer eller mindre hårt i djuret eller barnet.

Det handlar inte om våld eller att tillfoga smärta, utan om att genom sin beröring förmedla ogillande. För ett barn, liksom för andra ranglåga varelser i hierarkier, är de ranghögas ogillande ett mycket värre straff än en måttlig kroppslig smärta.

(OBS! Min personliga uppfattning!)

Håller med ÅsaF och Gronstedt

Vad jag förstod så hade denne pappa slagit barnet inte bara i ändan utan i huvudet med. Men jag är helt emot barnaga, hur lindrigt det än må vara. Barn gör ju oftast som vi vuxna gör. Det är vi som präglar dem.

Vh LenaB

jag kan inte vara mera enad med bio än vad jag är, man kommer ingenstans med att slåss ellr daska sitt barn,jag är helt emot det…ett barn kan inte slåss när dom föds,det är något vi vuxna lär dom…..

Håller helt med Bio och Lena1, jag är helt imot barnaga även om det så bara är en liten dask i baken. Först lär man barnen att inte slåss sedan slår man dom….

Att det är vi som lär barn att slåss tycker inte jag stämmer helt. Barn under ett år visar redan tendenser till våld. De bråkar om  leksaker och slår på varandra.

barn under ett år hera förstår inte att det är att slå någon…och det är föräldrarnas sak att i tidig ålder lära barnet att inte göra så..

Nej, de förstår det inte, men det verkar ju ligga i människans natur att bruka våld? Eller varför skulle så små barn göra så?

Jag tror iaf inte att en dask får barn att bruka våld. en dask är inte våld enligt mig.

P.S Jag har inte barn, så ni behöver inte oroa er ;)

Jag tror som Hera att det ligger i människans natur att bruka våld. Liksom hos de flesta högre djur har vi inte speciellt mycket medfött i form av instinkter (mindre än andra djur) och empati, sociala regler, moral och hänsyn måste läras in.

Unga djur, oavsett art, som växer upp utan gruppens/flockens/klanens tryck att anpassa sig till reglerna blir helt oregerliga, empatilösa och hänsynslösa.

Tycker inte man kommer någon vart med en dask, man kommer längre med att sätta sig med barnet och prata och förklara varför man inte vill att dom ska göra si eller så. Jag har 4 barn och ingen av dom har varit bråkstakar utan lugna harmoniska som hellre pratar en slåss. Och dom vet att man kommer längre med ärlighet.

jag känner därimot familjer där föräldrar använder sig av daskar och ta i örat och kan då inte se någon förbättring utan snarare tvärtom. Dom barnen vågar sällan tala om sanningen för sina föräldrar utan kör hellre med en lögn för att klarar sig undan den där dasken…så jag kan då inte se nått posetivt med det. Och som sagt så finns det faktiskt en lag som förbjuder det.

Haha jag fick allt ett par daskar som liten, en dask ger ingen smärta, den sätter en på plats :) Jag blev inte våldsam eller ljuger för detta. Inte min käre bror heller :)

jamen hera du är en av alla…barn som får dask hemma går ut och gör samma sak på gården eller var du nu vill…pgr av att dom tror att det är rätt,våld föder våld oavsett vad du säger…jag har jobbat med barn i olika åldrar hela livet och jag vet och har sett och ser än i dag hur svårt dessa barn har det pgr av dasken.

även jag fick stryk som liten tjej,och fast jag blev en av dom som tog andra i samma sits som jag i försvar i skolåldern, så var det ju inte bra att ha lärt sig att slå först och tala sedan…mina grabbar har jag aldrig lagt en hand på, det räcker att vara tuff morsa nog att stå emot och kunna diskutera eventuella kriser…och dom är lugna trygga icke våldsamma grabbar idag,precis som jag hade tänkt då den första kom till världen ;-).

Men Lena, att få stryk är fortfarande inte samma sak som att få dask!
Tycker du överdriver kraftigt.

Jag är en av alla, lika så min bror, och vi räknas in vi med.
En dask är inte våld.

Då det var ok med aga i skolan, hade folk respekt för lärarna och det var ordning i klassrummen. Hur ser det ut idag? var är respekten och ordningen?

Det var mindre våld och vapen då aga fanns, då folk respekterade de äldre. Idag slår ungdomarna ner de äldre.
Så jag ser nog att en del hårda tag behövs i skolan. Synd att det inte är lagligt mer.

Och en dask räknas inte till hårda tag, inte för mig.

jamen hera vi tycker inte samm här ;-),en dask är förnedrande för ett barn lika förnedrande som att få ordentligt med stryk….sedan att du och din bror inte tog det så är ju bra tycker jag…men att det inte är ordning i skolorna idag beror ju på att färäldrarna inte tar sitt ansvar i grunden och då kommer det i skolan…det finns strängare åtgärder att ta till från skolornas håll kan jag också anse,men det behöver inte handla om aga för det.

sedan måste jag berätta för dig att dom som gick i skolan på mina föräldrars tid hittade på och ljög minst lika mycket som dom gör idag, det var bara viktigare för dem att inte berätta för föräldrarna eftersom då hade åkt på stryk hemma ;-),skillnaden är bara att då använde dom knytnävarna idag är våldet mycket råare än förr…

Hellre respekt för lärarna genom aga än ingen alls.
Jag vet att vi inte tycker samma sak.
En dask är inte förnedrande.
Ord kan vara 1000 gånger värre än en lite tramsig dask.

Så du menar att föräldrar idag är sämre än förr?

jag menar att föräldrar av idag har lättare att tappa sin föräldraroll pgr av många olika orsaker karriärer för långa arbetsdagar etc etc…förr om man jobbade så fanns alltid någon mormor eller nått att ty sig till som liten idag ser det inte ut så oftast,och man kunde ju jobba friare också eftersom de flesta hade ju tex jorbruk etc etc…

ett förnedrande ord är lika illa som en dask det håller jag med dig om…;-)

Hur menar du nu? Har folk inte mormödrar längre?

Nu vet jag inte om jag förstår Lena rätt men förr så ställde oftast dom äldre upp med barnen så att även om föräldrarna var ute och arbetade så fanns alltid någon där för dom.

Och både aga och kränkande behandling (ord som du säger) är förbjudet idag och tack och lov för det, men synd nog så mår många barn väldigt dåligt i sina hem iaf…och det är ju sånt man inte ser och oftast är det sånt som visar sig i skolor med barn som är väldigt aggresiva och bråkiga. Min syster jobbar som lärare med barn på lågstadiet och har gjort det i 9 år nu och hon tycker det är fruktansvärt hur många barn som mår dåligt.

lotta du har förstått mig alldeles rätt…i övrigt håller jag med dig i det du skriver ;-)

.

Ingen som har siffror på om våldet har ökat och om mobbing i allmänhet har ökat se senaste 50 åren?

jag ska försöka ta reda på lite siffror.

Vh LenaB

Tack :)

Jag har letat på nätet men det är svårt att få en rättvis bild av hur det der ut. Det varierar väldigt mycket i procenten upååt och nedåt. Men det jag kan ana mig till är att det ökar.

Vh LenaB

Jag ser en stor skillnad mellan en dask och att misshandla barn. Dom vänner jag har i min ålder har alla fått dask som små men trots det så är vi alla harmoniska och välanpassade idag. Enligt många här så skulle vi inte vara det. Det gjordes en stor undersökning för ett antal år sedan (kan inte hitta den nu) där man tittade på om aga påverkade barn negativt. Man kom snabbt fram till att det var inte lite dask i rumpan som påverkade utan hur barnet hade det psykologiskt hemma. Dom barn som fick lite dask men samtidigt fick mycket kärlek, uppmuntran och beröm av föräldrarna hade inga som helst negativa effekter av det. I dom fallen där barnen inte fick kärlek, uppmuntran osv. så spelade det inte någon roll om dom hade fått dask eller inte för dom fick många gånger problem.

Jag ser bland vänner och bekanta alla olika sorts uppträdande hos barnen. Vissa barn där föräldrar aldrig slagits utan man har lugnt pratat med barnen, haft timeout osv är lögnaktiga och bråkiga. Andra är jättefina. Likadant hos dom som fått en dask eller två. Och barn som får en dask går inte ut på gården och slår andra pga det. Dom som går ut på gården och slåss har andra problem hemma.
Jag förespråkar inte våld och behöver inte aga min son. Men om ett barn får en dask för att dom gjort något dumt eller farligt kommer det inte att få skador av det eller börja slåss. Hos dom barn som får problem eller går ut och slåss så ligger orsakerna djupare än så.

Eddie

#31

Jag håller fullständigt med..

Jag vill berätta en liten sak som jag har funderat över i många år; Jag har två barn,tjejer,olika som natt och dag.

Den äldsta så snäll och lydig,och började inte bråka förrän hon var i tonåren(hon är 24 år idag)

Den yngsta har alltid varit något av rebell,ville ha sin vilja igenom ända sen hon kunde ordet nej.Hon har bråkat och bråkat,skrikit och gapat,kastat saker,krossat fönster och speglar …you name it,och började med sånt som 3-4 åring.Idag är hon 15 år.

Jag har pratat och pratat med henne.Bvc har utrett hennes humör,men enligt dom är hon fullt normal.

Bara lite bråkigare.Första gången hon skrek tills hon svimmade,trodde jag att hon höll på att dö.Fruktansvärt att se sin lilla 3-åring svimma!

Snabbt stack vi ner till akuten där en läkare tittade på barnet,som nu var vaken igen.

- Gör hon ofta så här?

- Eh..nä.Hon har aldrig svimmat förr

- Skriker hon alltid och är arg?Verkar det som om hon tappar andan?

- Ja,nästan alltid.Det är bara när hon får som hon vill hon är tyst

- Då har jag boten här och inget apotek behövs;när hon skriker och du ser att hon ändrar färg,kanske tappar andan, då ska du ge henne en rejäl klapp i baken!

-Va??

- Ja,då hinner hon inte svimma,utan hon tar åt sig andan igen.

För det är hennes taktik förstår du.Dom är inte dumma när dom vill nåt. Så när hon skriker;en klapp baken och hon slutar garanterat med vrålandet.

- Men det är ju förbjudet!

- Må så vara,men hur många föräldrar har förgått sig mot ett ilsket skrikande barn?Massor!En dask i baken för att barnet ska förstå allvaret är bättre ,än att en förälder till slut misshandlar det grovt,eller barnet blir omplacerat för att föräldern inte orkar mer.

Vill du ha henne sådär hela hela tiden hon bor hemma?

- Nä,fy!!Hon är jobbig nu som det är.Ingen vill passa henne ens för en timma ,så jobbig tycker folk att hon är.

-Det enda som är negativt med det hela är att du får ångest,du är ju mamma.

Så jag tog läkaren på orden!

När hon skrikit tills hon blev blå,daskade jag till henne i baken.

Förvånat stirrade hon på mig och sa tydligt;Du är så dum!!Sen gick hon in på sitt rum och tjurade.

Innan hon skulle sova på kvällen satt jag på hennes sängkant och förklarade varför hon fick dasken i baken,men att om hon inte skrek och bråkade hela tiden skulle jag inte daska mera.

Ok,sa hon.

Sen fick jag en gonattkram…Men jag hade ångest hela natten över dasket.

Hon skrek aldrig mer tills hon svimmade

Det är enda gången hon fått dask i baken och det enda av mina barn som fått dask i baken.

Nuförtiden när hon bråkar,brukar jag säga till henne att jag ska ge henne dask i baken ifall hon fortsätter hålla på,och hon går då in på sitt rum.

Så kanske det bara är en dask, som hjälper föräldrar från att bli tokiga.Den som vet hur jobbig en trotsig och våldsam 3-åring eller en tonåring kan vara,håller nog med….

Det hjälper inte alltid att prata.Man kan prata sig hes utan att det hjälper,och då måste det finnas nåt annat till hjälp…

Håller med både #31 och #32.

Varning! Det uttalande som följer är klart kontroversiellt ! Det är endast ett uttryck för min personliga, efter moget övervägande bildade uppfattning!

Djuret människa är unikt bland andra djur därigenom att det konstruerat ett socialt system där grämelse över utståndna oförrätter kan bevaras länge inom individer utan att förlösas/upplösas. Denna förmåga är något som utvecklas i takt med att individen tillväxer och tar sin plats i gruppen. Förmågan att uppleva förnedring är alltså starkt kopplad till upplevelsen av delaktighet i och ansvar gentemot gruppen. En dask förnedrar inte ett litet barn, men kan vara förnedrande för en tonåring.

Det lilla barnet kan inte uppleva sig förnedrat, lika lite som hästen blir förnedrad när en ranghögre häst nafsar efter den för att den inte följer gruppnormerna.

34,när jag var 3 år så fick jag dask i baken, och jag kan komma ihåg förnedringen än….alla är vi olika

#35: Var det inte snarare att du kände dig orättvist behandlad?

35,nej absolut inte…och du ska veta att redan i 2-3 års ålder har man klara bilder av hur man känner sig utan att kunna sätta ord på dem,finns forskning på det,detta följer med genom livet sedan en del kan hantera det en del inte…och därför blir det som det blir.visst skiljer det från barn till barn om att komma ihåg men jag vet att redan i den åldern är det fastätsat i huvudet på dem.

Visst kan man komma ihåg saker mycket tydligt, mitt tidigaste tydliga bildminne kommer från innan jag var 2 år, och visst vet jag att det är likadant med känslor - att man kan minnas dem så att säga med kroppen, utan att kunna beskriva dem.

Jag tror likafullt att förnedring inte kan äga rum förrän individen har påbörjat resan mot tydlig status som ansvarstagande del av flocken. Förnedring är det som upplevs när man uppfyller detta ansvar men inte får den respekt detta borde medföra.

Barnet kan mycket väl uppleva att smisk bryter mot "reglerna" (alltså att barnet följt flockreglerna och därför inte förtjänat smisk) och därför utdelats med orätt. Det är inte detsamma som att dask är förnedrande.

Ja jag har då aldrig kännt förnedring av en dask :) Däremot då en kille till idiot som var 5 år äldre än mig gav mig en lavette och spottade på mig!! Det DÄR är förnedring!

Det kan jag tala om att nog kommer man ihåg vad som hänt och vad som är inpräntat i en när man är i 3 års åldern…och som Lena säger man kan inte sätta ord för det men det sitter kvar. Jag tänker inte dra upp hur min barndom varit men jag mår fortfarande inte bra och går och får hjälp för att ändra på mitt tänk och mitt mående. Kan man inte få sitt barn att förstå att man inte gör si eller så utan att daska till det så vet då inte jag. Man vill inte skrämma en hund till lydnad och kom nu inte med att en dask inte kan skrämma ett barn för det anser jag, och har sett bevis på…

#32 Och att du var tvungen att ge ditt barn en lätt dask för att få ditt barn att inte skrika tills det svimmade det kan jag till viss del förstå, har själv en vännina vars barn gjorde exakt likadant och hon kunde även slänga sig baklänges i golvet så hon svimmade…men det tycker jag endå inte är lika för dom barnen måste på något vis inte ha den spärren som säger att nu måste jag sluta, det var iaf vad läkaren sa till henne.

Min far slog friskt på oss barn och det är det värsta en förälder kan göra.Särskilt när det sker på fyllan….Idag har jag ett skadat öga som blev av ett slag i skallen när jag var mycket liten.

Min mamma daskade till oss nån gång ibland när vi var oregerliga.Vi var 6 syskon i tät följd så stojigt blev det nog.men hennes lätta dask är jag inte det minsta ledsen över.

Däremot min fars STRYK,med utsidan av handen,där det satt en stor klackring.

Jag anser inte att det finns någon ursäkt för vad din far gjorde, det är absolut inte tillåtligt att misshandla barn - eller för den delen djur eller vuxna! Det är inte det jag försökt säga ovan (om nu någon trodde det).

# 40: När en ranghög hund eller häst bestämt sig för att testa gränserna och går till attack mot sin människa är det precis det man vill - att skrämma den till underkastelse. Man måste övertyga den om att man är större och starkare än den, annars blir man snart själv skadad. Och om man inte kan göra det genom att skrämma den, måste man göra det genom att tillfoga den smärta eller till och med skada. Och DET skulle vara mycket, mycket värre.

På samma sätt kan naturligtvis en dask skrämma barnet. Det är ju meningen. Barnet ska skrämmas - utan att skadas - så att det aldrig mer kommer på tanken att springa ut på vägen (till exempel). Det går inte att resonera fram. Det måste direkt in i ryggmärgen. Därmed inte sagt att dask ska utdelas till vardags.

40,jättebra inlägg lotta ;-)

#42 Jag skulle väl aldrig komma på tanken att daska till mitt barn för det sprungit över vägen, då hade jag pratat med barnet och förklarat vad som kunnat hänt…för har det lyckats tagit sig till vägen då är det troligtvis så pass vuxet så det förstår vad man säger. Jag har 4 barn och har aldrig behövt skrämt dom till lydnad det var bland det tokigaste jag hört iaf…men det är ju upp till var och en men som sagt jag är i mot daskar och hårda ord och det har funkat både på mina barn och djur =)

#43 Tack Lena1 =)

#44: Jo, som sagt, kontroversiellt. Jag tror inte du kan resonera med en tvååring om det olämpliga i att gira ut på gatan när ni promenerar hem från butiken, inte så att det sitter i ryggmärgen att aldrig göra så mer. Och man kan inte resonera med 600 kg häst som attackerar för att kolla rangordningen.

Därmed inte sagt att man ska göra vare sig barn eller häst illa. Händer kan som sagt smeka eller straffa utan att tillfoga mer eller mindre smärta. En tillrättavisande dask på en häst är inte hårdare än de klappar man ger den på halsen när den varit duktig. Dasken i baken som säger till ungen "Gör aldrig så där mer" är inte hårdare än klappen i baken när ungen är nybytt.

På samma sätt som man ryter PLATS allt vad man orkar åt hunden som springer i full fart mot det första taggrådsstaketet den stött på i sitt liv, på samma sätt skriker man LÅT BLI åt barnet när det fått tag i handtaget på stora grytan. Ibland måste man! Men bara då. Och jag tycker inte det är dumt.

 #42Jag tänker ge ett exempel få se om jag lättare får fram det jag menare.

Ett barn växer upp med att få en dask så fort den är på väg att göra något som är väldigt dumt eller farligt i föräldrarnas ögon. Och med dasken får föräldrarna barnet att göra som dom säger för barnet blir skrämt till att lyda.

Ett lite äldre barn vi säger Olle börjar i skolan och kommer ut på skolgården och ser ett annat barn Stig stå där med en kulpåse eller något annat, också får Olle för sig att han vill ha en kula av Stig så han går fram och frågar om han kan få en kula av Stig. Men nu vill inte Stig ge bort en kula, och då blir lilla Olle arg och försöker slita kulan från Stig…det slutar med att Olle ger Stig en smäll, får sin kula och går därifrån. Ett barn som får sig en dask ibland kan man inte sedan säga åt att man inte får slå för det är ju det man själv gjort under en längre tid iaf i deras ögon sett..

#46: Jag tror inte den kopplingen finns, därför att Olle inte har samma ranghöghet gentemot Stig som Olles föräldrar har gentemot Olle. Och i ett vanligt barnaliv händer saker som meriterar en dask (av kvaliteten som jag beskrev i #45) sannolikt inte speciellt ofta. Om det blir 4-5 gånger innan ungen är 3-4 år och går att resonera med, är det mycket.

Om Olle gör som han lärt sig hemma ger han Stig en klatsch i baken med baksidan av handen, ungefär så hårt som en katt buffar när den vill ha mat, och säger NEJ med stela ansiktsdrag och kantig kroppshållning. Jag tror inte Stig ger honom sin kula för det.

Om Olle däremot ger Stig en smäll på käften och tar kulan, har Olle lärt sig något helt annat hemifrån än han skulle gjort om jag uppfostrat honom.

Barnet blir inte skrämt att lyda föräldrarnas order annars får man straff, utan skrämt så att det kopplar den farliga handlingen är något som man bara inte gör.

så rätt lotta…….och det värsta är att den dasken i baken hemifrån,blir oftast en riktig smäll över käften när väl barnen är utanför dörren, eftersom dom inte kan visa vilka dom är hemma så gör dom det när dom kommer ut.

47,många ggr kan man nog jämföra människa och djur men inte alltid ;-)

Nä nu börjar det bli löjligt. Satt ikväll i sällskap med 30 personer och alla hade vi fått en dask eller två som små. Men ingen av oss har gett oss på andra och slagit dom eller försökt ta grejor från dom. Ingen av oss är våldsamma eller lider av några psykologiska sviter. När vi var lite äldre och fick en riktig åthutning eller liknande för att vi hade gjort något dumt så visste vi mycket väl varför och accepterade det.

Om det nu är som ni säger så måste barn och ungdomar idag vara mycket mer harmoniska och väluppfostrade än vi som fick en dask eller en rejäl åthutning. Och det märks ju tydligt i skolor och ute i samhället hur bra barn och ungdomar har blivit sen 70 talet. Hur mycket mer ansvarsfulla, ärliga, artiga och fina dom är. Eller hur?

#49

En poäng till dig, min vän

#49 Varför löjligt vi disskuterar ju bara, jag är inte på något sätt otrevlig bara säger vad jag tycker och lärt mig och jag tror det är därför man startar en sajt. Jag har inte sagt att det gäller alla barn, men tror du ärligt att någon av dom 30 personerna ärligt skulle säga hur dom beter siga hemma innanför sina stängda dörrar. Och även om ni fått åthutningar så kan ni ju inte säga att ni vid dom tillfällen tog imot dom och tyckte att ni förtjänade dom. Därimot att stoppa ett barn med att skrika när den är på väg att skada sig, det gör man reflexmässigt för att man bli rädd.

Ett barn som lär sig vad rätt och fel är och hur man beter sig i samhället utan daskar kan bli hur fina barn som helst,.

#51: Visst kan de bli hur fina som helst. Precis som de som fått en eller annan dask eller blivit rutna åt på förekommen anledning.

Tror du ärligt att personer som aldrig fått en dask eller ett skarpt ord "ärligt skulle säga hur dom beter siga hemma innanför sina stängda dörrar."?

Och jag kan ärligt säga att jag många gånger medvetet brutit regler och mycket väl insett att jag förtjänade de åthutningar som följde om jag blev avslöjad. Jag har aldrig tyckt att det är min rätt att bryta mot reglerna, när jag gjort det har jag medvetet valt att begå en överträdelse. Och därmed fullt medvetet ställt mig blottad för bestraffning. Alltså när jag var lite äldre, som #49 skriver om.

"Därimot att stoppa ett barn med att skrika när den är på väg att skada sig, det gör man reflexmässigt för att man bli rädd." Men då utsätts ju barnet för hårda ord, det blir knappast mindre förkastligt (om man nu tycker det är det) än om man hade en mindre bra ursäkt för skrikandet.

Ingen vet vad som händer bakom stängda dörrar hos någon, inte bara hos dom 30… =)

Och visst vissa saker tog man men andra tyckte man inte att man förtjänade utan var riktigt löjliga tyckte jag iaf, men jag hade en mycket speciell uppväxt ….alla ungdomar som har kommit i den ålder där hormonerna börjar svalla brukar ha en bra nog svängning.

Inte om du skriker akta, det är deffenetivt inte kränkande på något vis, men det får barnet att stanna upp. Hårda och kränkande ord räknar då inte jag till varnade ord iaf.

Det var löjligt av mig att använda ordet löjlig. Ber om ursäkt. 

Jag tycker bara att ni försöker få det att barn som har uppfostrats med lite dask automatiskt blir våldsamma vilket inte är fallet. Om man tänker efter så innan 70 talet så fick dom flesta en dask eller två. Dom sista 30 åren så har det varit förbjudet så då skall vi ju kunna se en markant skillnad på dom som fick dask och dom som inte fick det. Ungdomarna som nu växt upp utan aga, är dom mindre våldsbelägna? Nej det är dom inte. Våldet i skolor, mot varandra och lärare har ökat. Våldet i samhället har heller inte minskat. Vad jag försöker säga är att det är djupare saker än en dask som gör ungdomar våldsamma. Vi som nu är mellan 50-60 är inte våldsammare än dom yngre generationerna och vi fick dask.

Har mobbing minskat vilket är vad denna siten handlar om? Nej det har det inte och dom som mobbar har inte fått dask men troligtvis fått en sämre uppfostran. Precis som ni så vet jag efter att ha jobbat mycket med barn, har egna barn och läst mycket om ämnet.

man kan ju också tänka lite i dessa termer…att förr så var det inte vanligt att media och andra fick reda på att det förekom mobbing slag och annat runt omkring….för sådant talade man inte om….idag är samhället så mycket mera upplyst om allt,och dessutom går dom ut med det vilket dom inte gjorde förr…..inte för att jag försvarar samhället…men det finns en annan syn på det också ;-).

Ursäkten godtas =)

Jag tycker bara att ni försöker få det att barn som har uppfostrats med lite dask automatiskt blir våldsamma vilket inte är fallet

Nej då det är inte så jag menar då missuppfattar du mig, jag menar inte att alla blir det. Visst jag kan hålla med dig i mångt och mycket. Men det Lena påpekar här ovan stämmer väldigt bra, när vi var yngre så var det inte alls mycket prat om mobbing och andra hemska saker som händer mot barn i vårat samhälle nu.

Sajten handlar väl om mobbing överhuvudtaget.

Ja vi har nog pratad tillräckligt om detta så låt oss fortsätta med det egentliga ämnet mobbing. Något som alltid funnits och vi tyvär aldrig kommer att bli helt av med men om alla hjälper till så kan vi få bort mycket av det.

Japp vi är av olika uppfattning vad det gäller barnuppfostran så vi hoppar över till dom andra trådarna som vi vi disskuterar mobbing=) Men du den här tråden handlade om misshandel och vad som räknades som misshandel =)